Har väl aldrig varit något större fan av Jimi Hendrix men jag har alltid hållit hans The Jimi Hendrix Experience som en av de grymmaste banduppsättningarna under 60-talet. Inte så mycket p.g.a musiken utan snarare deras sätt att se så där skönt nonchalant knarkskadade ut på scenen.Micth Mitchell satt alltid där längst bak vid sitt trumset som alltid såg att vara två storlekar för stort för honom. Hans spelstil var ganska skön också. Han liksom petade på cymbalerna och pukorna eller istället för att banka på dom. Det sägs att Hendrix och Mitchell hade en lite speciell relation till varandra. Det brukar ofast låta så, såhär i efterhand. Jag vet inte hur sant det är egentligen förutom att den amerikanskfödde Hendrix gillade att mobba Mitchell för hans cockneydialekt.
Mitch Mitchell dog igår morse och nu är alltså alla medlemmarna av The Jimi Hendrix Experience avlidna. Noel Redding dog 2003 och Jimi Hendrix som bekant 1970.
Mitch Mitchell en av mina favorittrummisar, rent estetiskt.
/A
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar