Jag har nu i dagarna två lyssnat på Markus Krunegårds nya album och trots min aversion mot just dubbelalbum så låter det häpnadsväckande vitalt rakt igenom.Prinsen av Peking är ett renodlat popalbum från start till mål med kommande radiohits och en fräsch åttiotalsdoftande producering på rätt sida om nostalgi och parodi. Jag blir återigen imponerad över hur refränglös pop kan vara så medryckande.
Andra skivan Lev som en gris dö som en hund känns spontant som hemvisten för de svagare spåren under inspelningen. Det spretar mellan kvalitet och influenser.
Det som förvånar mig mest är madchesterkänslan som infinner sig i slutet av titelspåret som plötsligt blir The Stone Roses på svenska. Även Fel på hjärnan har ett Happy Mondays-groove och Ge mig ingen vit skit, ge mig afrobeat är en modern Shack Up av A Certain Ratio.
Den sistnämnda har just nu Sveriges samlade remixkår dreglande över sig och kommer att höras på de flesta dansgolv i höst.
I slutändan brukar de svåra albumen hålla längre, detta återstår nu att se.
Lyssna på Prinsen av Peking via Spotify >>här<<, Lev som en gris dö som en hund lyssnar du på >>här<<./K
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar