skip to main |
skip to sidebar
Sofia Coppolas Lost In Translation är en av 2000-talets bästa filmer och jag kan med bestämdhet hävda att Scarlett Johanssons Anywhere I Lay My Head är en av 2000-talets bästa album.Jag tvivlade inte på hennes goda smak och var aldrig rädd att det skulle bli ett magplask likt andra Hollywood-album men så bra hade jag aldrig vågat tro. Nu är det dags igen.I september kommer Break Up som ska vara inspirerat av Serge Gainsbourgs sextiotal tillsammans med Brigitte Bardot och ska ha spelats in innan debuten med Tom Waits-covers. Det låter onekligen spännande och gör mig förväntansfull.Lyssna på utmärkta Serge Gainsbourg feat. Brigitte Bardot - Bonnie and Clyde via Spotify >>här<<./K
Idag hyllar jag franska skådespelaren Alain Delon som med sitt goda yttre fick filmroller efter ett besök på filmfestivalen i Cannes. Det visade då att han även var en skicklig aktör och något av en motsvarighet till James Dean även om han skämtsamt kallades en kvinnlig Brigitte Bardot.
Hela Delons liv har kantats av problem. Han blev utslängd från flertalet skolor i sin ungdom och tog sedan värvning i franska marinkåren där han tjänstgjorde som fallskärmshoppare i Indokina och fick där spendera 11 månader i fängelse för olydnad.När han sedan blev skådespelare blev det just gangsterroller som blev hans signum och Delon hade i det verkliga livet kontakter inom den undre världen, något som bara förbättrade hans image.Föga förvånande var Delon även en kvinnotjusare av rang och var förlovad med aktrisen Romy Schneider, hade en affär med tyska sångerskan Nico som hävdar att han var pappa till hennes barn, gifte sig sedan med skådespelerskan Nathalie Barthélemy,
dejtade modellen Mireille Darc för att sedan på äldre dar inleda ett långt förhållande med den unga holländska modellen Rosalie van Breemen.
Som skådespelare har Delon arbetat med några av vår tids största och bästa regissörer som; Luchino Visconti (Rocco e i suoi fratelli/Rocco och hans bröder), Jean-Luc Godard (Nouvelle vague/Nya vågen), Jean-Pierre Melville (Le Samouraï/Samuraj killer) och Michelangelo Antonioni (L'eclisse/Feber).
Hatten av för talangfulle och stilige Alain Delon som även fick pryda omslaget till tidernas bästa popalbum.
/K
I går blev Brigitte Bardot 75 år vilket bör uppmärksammas, om än en dag för sent. Kvinnan var ju trots allt en duktig aktris, modell, stilikon och sångerska. 
Jag väljer i dag, trots det, att minnas henne för sin roll i Jean-Luc Godards underbara kärleksdrama Le Mépris (Föraktet) från '63.
Bardot blev även - likt flera av hipsterkvinnorna (läs: Jane Birkin och France Gall) under sextiotalet - upplockade av Serge Gainsbourg och spelade tillsammans med honom in bl.a. duetten Bonnie & Clyde, en fantastisk låt du kan höra via Spotify >>här<<.
