skip to main |
skip to sidebar
Efter en tids radiorotation släpps nu äntligen Parker Lewis nya singel, Över Kilsbergen, som försmak på det kommande albumet, Pengar & Leenden. Albumet, som släpps först den 14/9, är svårt att se som en uppföljare till den självbetitlade och engelskspråkiga debuten från 2008, utan det känns snarare som en förlängning av EPn Rak som en pil, från året därpå, eller en helt ny start.
Emil Johansson, som han egentligen heter, har slutat att romantisera New York och sjunger numera socialrealism på svenska och har även lämnat samplingarna bakom sig för en ny ljudbild kompat av livemusiker. Detta grepp tjänar denne berättare på, men popkänslan och melodierna finns fortfarande kvar.
Download:>>Parker Lewis - Över Kilsbergen<<Köp:>>iTunes<<Lyssna:>>Spotify<</K
Som Jerry Ragovoy, eller under pseudonymen Norman Meade, har denne man skrivit några av de vackraste balladerna som någonsin har spelats in. Detta kunde även Janis Joplin intyga då hon använde en handfull av dem.Den jag känner starkast för är Lorraine Ellisons Stay With Me (som du hittar på Spotify-listan), men alla är de gåshudsframkallande. Lova att lyssna via både Spotify och YouTube nedan, men känner du ingenting så är du förmodligen död.
Lyssna:>>Jerry Ragovoy-ballader<< (via Spotify)Köp:>>Time Is on My Side: the Jerry Ragovoy Story 1953-2003<< (Ace Records)/K
Det norrländska reggaebandet, Glesbygd'n, torde vara ensammast i Sverige med sin musik. De kallar det vemodsreggae och jag är benägen att hålla med. Sångaren Arvid Anderssons egna "tolkning av den utdöende bondskan du finner i arvidsjaurdialekten, talad av människor med vana av ständig motvind i det norrbottniska inlandet", summerar det hela väldigt bra.Vad jag förstår så syns detta band mest på reggaefestivaler och mindre norrländska festivaler, vilket känns orättvist, de borde få stå på festivalscener i våra större städer. De fick åtminstone lite rikstäckande uppmärksamhet under SRs insamling, Musikhjälpen, där du kunde bjuda på en Arvidsjaur-weekend med bandet.
Den nya EPn, 15X15/500, släpptes i februari. Den heter så för att bandet med egna händer har tillverkat 500 omslag av plywood med måtten 15x15 cm. Gäster på skivan är bl.a. Annika Norlin (Hello Saferide och Säkert!) och Per "Ruskträsk" Johansson, saxofonist i bl.a. Oddjob och Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet.Se den tjusiga videon till, Välkommen hem, som gästas av just Annika.
Lyssna:>>Ärtes Jord'n (2008)<< (via Spotify)
>>Tid'n lid (2009)<< (via Spotify)Köp:>>iTunes Store<<Besök:>>Glesbygdn.se<</K
Enligt legenden ska St. Patrick ha drivit ormarna ur Irland och det är väl skäl nog att fira? Jag väljer att endast spela The Pogues allra bästa sång, Young Ned of the Hill,
om och om igen. Det är nog den sången som jag har sjungit mest allsång till genom åren. Nykter.Have you ever walked the lonesome hills And heard the curlews cry Or seen the raven black as night Upon a windswept sky To walk the purple heather And hear the westwind cry To know that's where the rapparee must die Since Cromwell pushed us westward To live our lowly lives There's some of us have deemed to fight From Tipperary mountains high Noble men with wills of iron Who are not afraid to die Who'll fight with gaelic honour held on high A curse upon you Oliver Cromwell
You who raped our Motherland
I hope you're rotting down in hell
For the horrors that you sent
To our misfortunate forefathers
Whom you robbed of their birthright
"To hell or Connaught" may you burn in hell tonight
Of one such man I'd like to speak A rapparee by name and deed His family dispossessed and slaughtered They put a price upon his head His name is know in song and story His deeds are legends still And murdered for blood money Was young Ned of the hill You have robbed our homes and fortunes Even drove us from our land You tried to break our spirit But you'll never understand The love of dear old Ireland That will forge and iron will As long as there are gallant men Like young Ned of the hill/K
Just nu befinner sig jag och P i Paris tillsammans med två goda vänner. Jag har aldrig varit särskilt intresserad av turistattraktioner så att pissa på Jim Morrisons grav eller att kyssa Oscar Wildes grav blir det nog inget av, men däremot ska det inmundigas en hel del ost och vin. På söndag avslutar vi det hela med att se Beady Eye på Casino de Paris.
Jag pratar inte ett ord franska tyvärr men uppskattar ändå en hel del franskspråkig musik. Här är ett axplock av det.Download:>>France - deux points<< (via Spotify)/K
Ett skivomslag jag gjorde förra året
The art of feminism
Nyligen har BBC4 kört temaveckor kallade, Reggae Britannia, om jamaicanska influenser i brittisk musik och kultur. Förutom en 1,5-timmesdokumentär har det även visats gamla som nya konserter med t.ex. Big Youth, Ken Boothe och The Specials.
Eftersom BBCs iPlayer inte fungerar utanför Storbritannien har jag letat febrilt efter uppladdade videos och i går fann jag lyckan. En vänlig själ har nu laddat upp hela dokumentären i ett enda dolt YouTube-klipp, dvs. du kan inte söka efter det utan behöver länken för att kunna titta.Resan genom reggae, ska, dub, lovers rock, 2-Tone och soundsystems till bilder på rude boys, mods, skinheads och upplopp kommenteras av bl.a. Don Letts, Paul Weller, Paul Simonon, Prince Buster, Pauline Black och Sugar Minott.Titta och njut!
Många har försöken varit att lista världens bästa låtar, men eftersom det är en omöjlighet har det därför avbrutits redan vid idéstadiet. Vad jag däremot klarar av är att nämna ett antal låtar som skulle ingå på en sådan topplista, dock utan egentlig placering eller ramar för maxantal.1972 släpptes, The Night, på MoWest som då var en underetikett åt Motown. Med nytt souldriv vann Frankie Valli & the Four Seasons många brittiska northern soul-hjärtan att den fick återpressas 1975, och detta från ett band som under 60-talet sysslade med snällrock i falsett.Den inledande basgången, tamburinen, trumkompet, texten, jag skulle kunna skriva en uppsats om de små detaljerna som jag har förälskat mig i, och alldeles nyss blev vinylsjuan min för endast 50 kr på Ebay. Lycka!
"The night begins to turn your head aroundAnd you know you're gonna lose more than you've found"
När jag var barn hade en jag bisarr D.I.Y.-reggaeperiod. Jag kopierade vinylomslag och satte upp på väggen i brist på riktiga posters, jag sydde mig en mössa på fritids i rastafarifärgerna grön, gul och röd och min granne sydde ut mina jeans med tyger i samma färger. Jag måste ha sett märklig ut.I dag skulle Bob Marley ha fyllt 66 år och jag väljer att hylla honom med två låtar. Den första är Malcolm's Locks' fantastiskt svängiga soulcover som återfinns på deras Carribean Rock från 1975. 7"-singeln har jag hittat på Discogs och den blir din för endast £99.99. Den andra är Simmer Down av The Skatalites med en ung Marley vid mikrofonen.Grattis!
