1985

En låt som jag totalt förbisett är Nineteen Hundred Eighty Five med Paul McCartney & Wings. Den har nu mig i sitt grepp och har således haft det i flera veckors tid. Låten kan närmast beskrivas som gammelhouse och är utomordentligt fenomenal.

Jag antar att de flesta med åldern inne ska gå ut och dansa i kväll. Gör det till denna, det ska jag göra och jag tar min kollega /A under armen. Ha så kul.

Paul McCartney & Wings - Nineteen Hundred Eighty Five

/K

Pop med lätt hand

Vissa skivor har en sån där lätt och oförskämt avslappnad touch över sig. Ram med Paul McCartney är definitivt en sådan. Det är nog en av de skivor som jag har burit med mig längst genom åren. Jag tror att det har att göra med McCartneys sätt att hela tiden våga utmana sig själv och sina medmusiker på det popkulturella planet. Många håller Band On The Run som Paul McCartneys största stund som soloartist men den saknar den där pojkaktiga nyfikenheten och lekfullheten som gör Maccan till den han är. På Ram hoppar han obehindrat mellan att spela ukulele, vissla eller låta frugan Linda sjunga stämsång. Resultatet borde egentligen ha blivit splittrat men Paul McCartneys exceptionella melodikänsla sammanbider hela skivan från start till mål.

En skiva att bygga bo med.

Paul McCartney - Ram (1971) download [ RS ]

/A